Michaelas Johan och hans band är grymma och jättebegåvade. Det andra bandet som vi kollade på också. När man sitter där i publiken och ser när andra kör gärnet där på scenen blir man så himla avundsjuk. Och då känner jag verkligen hur mycket jag saknar att sjunga. Även fast jag skämms över att höra min röst, tycker det är pinsamt och inte har sjungit speciellt mycket i mina dagar saknar jag det något otroligt mycket. Det är så mycket mer än bara sång, det är en sådan obeskrivlig känsla. Så underbart, det är det verkligen. Lyckan efter ett rejält sångpass går inte att beskriva i ord. Jag älskar det. Samtidigt som det är bland det värsta jag vet för jag känner mig så fruktansvärt utsatt. Underbart, men oerhört läskigt.

Detta är bland det roligaste jag gjort i hela mitt liv, är så himla glad att jag gick och sökte. Tycker inte om att visa andra när jag sjunger, och inte att lyssna på det själv heller för den delen, men dethär får bli ett undantag.